Sök:

Sökresultat:

9169 Uppsatser om Sociala företagare - Sida 1 av 612

Nyckeltal : - ett optimalt verktyg för smÄföretagare?

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

DÀrför vÀljer företagare aktiebolag idag

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Revisorn i familjeföretaget : En studie om revisorns roller och familjeföretagets karaktÀrsdrag

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Svarta pengar : En studie av fo?retagares insta?llning till skattefusk

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Regel eller princip, K2 eller K3? ? Det Àr frÄgan

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Sociala medier : Ett relationsbyggande verktyg?

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

Sociala medier : Kan sociala medier vara ett verktyg för att frÀmja deltagademokrati?

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nÀtverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar pÄ politik och huruvida politiskt deltagande frÀmjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmÀnheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt Àmne att studera i uppsatsen. .

VÀlgörenhet 2.0 : En studie om vÀlgörenhetsorganisationers externa kommunikationsarbete över sociala medier.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer idag anvÀnder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar pÄ att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀndersociala medier till dess fulla potential. Det frÀmsta syftet föranvÀndningen av sociala medier Àr fortfarande frÀmst att spridainformation och organisationens budskap. .

Heuristiker för Sociala Spel : En studie om design och utvÀrdering av sociala digitala spel

Sociala digitala spel har ökat i popularitet sedan genren etablerades Är 2007. Sociala spel Àr en vardag för mÄnga mÀnniskor och Äterfinns pÄ- eller runtomkring sociala nÀtverk, exempelvis Facebook. För att skapa kvalitativa sociala spel kan tydliga direktiv anvÀndas för hur design och utvÀrdering ska genomföras. En brist uppmÀrksammades av denna typ av direktiv i form av fÀrdigutvecklade heuristiker för att designa och utvÀrdera sociala spel. För att undersöka hur sociala spel kan designas och utvÀrderas anvÀndes initiala heuristiker som kompletterades via en litteraturstudie.

Corporate Social Responsibility : Företags kommunicerande av deras ansvarstagande

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Sociala medier ? Sociala mediers betydelse för avkastning

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Sociala relationers betydelse i klassrummet

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Twitter, gÄr det att Àta? : En undersökning om sociala medier i skolvÀrlden

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, anvÀnds i svenskundervisningen. Litteraturen vi anvÀnde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna Àr en tÀmligen ny företeelse. Som informationshÀmtande metoder anvÀnde vi elevenkÀter som vi delade ut i en sjua, en Ätta och tvÄ nior och tre lÀrarintervjuer med SO och svensklÀrare i dessa klasser. EnkÀtfrÄgorna belyste hur eleverna anvÀnder de sociala medierna pÄ sin fritid, om deras lÀrare anvÀnder de sociala medierna i undervisningen och om de ansÄg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Sociala medier ? Sociala mediers betydelse för avkastning

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

#healthylifestyle : En studie om hur individer pÄverkar, och pÄverkas av, hÀlsotrender pÄ sociala medier

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

1 NĂ€sta sida ->